Man upphör aldrig att förvånas

En lustig sak inträffade när vi var nere i den lokala mataffären (läs Konsum) för ett stund sedan. Malin hade fått ett efterlängtat paket på posten och eftersom det gapade tomt i snusförrådet passade jag på att följa med henne in bland de dunkla trånga gångarna bland kattmat och torkade aprikoser.

När vi kom fram till snuskylen möttes vi av ett plakat som basunerade ut följande budskap – “Snuskylen är låst och larmad. Kontakta personalen!”

Sagt och gjort, vi blickade runt i den lilla butiken men fann ingenting som liknade en personal mer än en stackare som satt inlåst vid kassan. Alltså ställde vi oss i kö. När det var vår tur att betala kastade Malin ett ögonkast på kassörskan och förkunnade kallt – Vi vill ha snus.

Sedan tystnade hon och stämningen tätnade. En giganternas kamp av nästan bibliska proportioner höll på att dra igång. Människorna runt omkring oss tystnade, bilarna utanför på gatan saktade ner. Fåglarna som alldeles nyss hade sjungit så vackert och klart i träden utanför flög skräckslaget iväg. Man kunde nästan ta på stämningen där inne.

En antydan till en svettdroppe började uppenbara sig på kassörskans annars så torra panna och tiden stod stilla. Ingen av kombattanterna vek undan med blicken. Vem skulle få vika sig och gå och låsa upp och larma av kylen?

Då inträffade det oväntade. Kassörskan utbrast lugnt:

- Har ni känt på handtaget? undrade kassörskan.

- Neeej, den är ju larmad? menade Malin undrande.

- Känn på handtaget, nästan suckade den fagra kassörskan och vände bort blicken samtidigt som hon signalerade utan ord att slaget var över. För den här gången vill jag tillägga.

Malin och jag såg forskande på varandra medan vi gick bort till snuskylen igen. Samtidigt sprang ett tyskt par om oss och tog vår plats i kön. Vi tog försiktigt i det så kallade larmade handtaget och tog ett djupt andetag innan vi tog mod till oss och tryckte till.

Dörren gled upp och sedan hände ingenting. Kylen var varken larmad eller ens låst. Vad fan? Vardagsdramatik när den är som bäst. Vi valde den andra kassan när vi skulle betala och jag kan nästan svära på att kassörskan kvävde ett elakt skratt när vi skamset lommade förbi vår överman på väg ut.

Technorati-taggar: snus,Konsum,affär,vardagsdramatik

Andra bloggar om: snus, Konsum, affär, vardagsdramatik

Inga liknande inlägg.